Mår bra nu

Hej,
Jag mår bra nu, men har inte riktigt orkat blogga sen operationen. Jag återkommer.
Hälsningar
Ankan

Dag 406. Nu är det (kanske) dags

Imorgon bär det av till Lund för inskrivning inför operation på tisdag. Jag är dock fortfarande inte fri från min irriterande hosta, så det är nog risk för att det inte blir något av nu. Jag är inte nervös för fem öre över operation. Om jag är nervös alls så är det mest för att det inte ska bli operation. Familjen tar det rätt ok också och vi pratar mest om de praktiska frågorna.

Jag läste igenom papprena från Lund igen nu och har också fyllt i frågeformuläret. Imorgon bitti ska jag gå igenom den helst stora tvättproceduren med särskilda tvättsvampar jag fått i posten.

I helgen har jag jobbat som en galning på tomten för att få det se någotlunda ut när jag ska vara borta ett par veckor.

När nästa inlägg kommer får vi se, jag lägger ut så fort jag vaknat och fått tag i en dator.

Dag 393. Passar mig för bakterier just nu

Nu har jag varit sjuk i ett par veckor och idag avslutar jag penicilinkuren. Jag var hos läkarn eftersom jag hade haft feber några dagar och det får man ju inte om det är bakterier som kan sätta sig på hjärtat. För säkerhet skulle fick jag penicilin, eftersom det är så nära inpå operation (mindre än tre veckor nu). Fast igår var jag hos tandläkaren och då ska jag ju äta en annan sorts penicilin så det fick jag kolla med Apoteket hur jag skulle göra då (svaret var uppehåll i den ena sorten den dagen jag tog snabbkuren). Och sen åt jag Panodil också, för jag hade ont i huvudet - jag börjar bli en riktig pillertrillare.

Dag 384. Idag kom kallelsen

Idag kom kallelsen till operationen i maj. Kort och konsist och tydligt. Med i kuvertet låg en DVD också, men en film om hur operationen går till. "Din operation - en hjärtefråga" heter den och kan också ses på internet via denna länk.

Jag väntar till ikväll och så ser jag den tillsammans med min fru.

Idag är jag förkyld som 17 och är hemma med pojkarna. För en gång skull sammanfaller två anledningar att vara hemma - dagis har studiedag också.

Dag 368. Tandläkarbesök

Jaha, nu har ettårsdagen passerat. Ett år där jag faktiskt mått bra tack vara Ramipril. Dessutom har jag omvärderat mitt levnadssätt och bytt jobb där jag nästan jobbar hälften så många timmar i veckan jämfört med mitt tidigare och ändå känns det som att jag får mer gjort. Jag har framför allt otroligt mycket mer tid till min familj och det känns fantastiskt.

Nästa vecka ska jag till tandläkaren. Jag ska äta antibiotika i förebyggande syfte. Aortainsufficiensen för med sig oväntade konsekvenser. Tandläkaren säger att jag får inte besöka henne på ett bra tag efter operationen i maj, så det är lika bra att få en ordentlig genomgång nu.

I Skåne är det vår och sol idag. Helt fantastiskt! Jag har börjat spela golf (så får man röra lite på sig) och ska strax ut på min andra runda.

Dag 356. Mer och mer konkret

Det går lite i perioder det här. Helt plötsligt händer något, en undersökning eller ett läkarbesök, och så kommer det en hel svärm av saker som följer med. Och sen går det veckor utan att något egentligen händer. Själva operationen blir mer och mer konkret och idag har jag fått reda på att det blir någon av tre sannolika dagar i början av maj som det ska ske.

Det har nu gått några veckor sedan kranskärlsröntgenundersökningen (oj vilket långt ord) som inte gick så bra. Jag har fortfarande ont när jag trycker på stället där de gick in. Nåt måste ha varit fel, för de flesta andra som gjort det här har inte ont alls, vare sig operationsdagen eller efteråt.

Dag 347. Idag går jag utan att halta

Dag 345. Återbesöket slut

Det var nog lika bra att jag åkte in idag, för de tog det på stort allvar. Läkaren jag träffade på vårdavdelningen sa att han - trots stor erfarenhet av att bedömma just detta - inte kunde avgöra om det var läckage alternativt brock på pulsådern eller inte. Han skickade därför ner mig på ultraljud, vilket visade att det "bara" är en stor blodansamling ut mot höften. Hur som helst bara ont och inget farligt, så jag slapp en operation till. Hade det varit läckage idag också så hade de fått öppnat upp och sytt pulsådern, men det behövdes alltså inte. Nu är jag hemma igen.

Jag träffade ett par mysiga farbröder idag. En ena hade varit på besök hos sin cansersjuka fru tidigare i veckan och börjat må dåligt där. Under tiden han var igång med att bli inlagd pga hjärtat avled hustrun. Tänk så livet kan vara.

Dag 345. Återbesök

Det gör faktiskt ont i ljumsken, så idag på lördagsmorgonen ringde jag in till kardiologens vårdavdelning och frågade om det skulle vara så. De tyckte inte det lät så farligt, men bad mig komma in och få det kollat. Jag åker strax.

Dag 343. Mig i genomskärning

Igår eftermiddag blev jag utskriven från sjukhuset, men jag hade ju permission över natten och på förmiddagen.

När jag blivit utskriven gick jag förbi röntgen och fick kopia av mina bilder från CT-skanningen. Rätt intressant att se sig själv i genomskärning... Bilden här intill är av mig.

Egentligen är det mer som att se på film än på enstaka bilder. 2400 röntgenbilder är det och de är sammansatta så att man kan följa vägen genom kroppen. För att se ett exempel från Youtube (inte av mig dock) klicka här.

Dag 342. Kroppens återhämtningsförmåga

Igårkväll när jag gick och lade mig mådde jag rent utsagt skitkass. Men idag på morgonen är jag bara lite stel och mår annars prima. Fantastiskt vad kroppen klarar av! Det gör nästan inte alls ont idag.

Dag 341. Kranskärlsröntgen idag

Idag har jag fått röntgat hjärtats kranskärl. Resultatet av undersökningen var positivt, dvs jag har inte tillstymmelse till förträngningar i kranskärlen (eller med andra ord - jag har ingen åderförkalkning).

Trots det positiva utfallet har jag haft en riktig skitdag. Jag kom in på UMAS strax före 8 i morse och fick komma in till operation direkt. Kranskärlsröntgen gör man på samma sätt som när man får ballongvidgning, dvs man går in via ljumsken och rotar runt i hjärtat. Innan sa de att det inte skulle kännas alls, för man är bedövad (lokalbedövning i ljumsken). Det stämde inte alls, för det gjorde ont när läkaren skar och det gjorde ont när han rotade runt i såret med slangarna som gick upp till hjärtat. Läkaren sa att man har två typer av nervtrådar, den ena typen uppfattar smärta och den andra uppfattar beröring. Det skulle vara den typen som uppfattar smärta som skulle vara bedövad och jag kunde känna beröring. Om det bara var beröring jag kände idag så vet jag inte vad smärta är... Fast jag ska inte överdriva, det var totalt sett inte värre än att gå till tandläkaren. Men lite avundsjuk blir man ju på grannen i sängen bredvid som inte kände något alls...

När jag kom tillbaka efter operation (typ efter 20 minuter) fick jag ligga i fem timmar med tryck. Helt stilla med raka ben och ont gjorde det hela tiden (fast inte så mycket). Tur jag hade Ipoden med och laddad med ljudböcker. När de fem timmarna gått och tryckförbandet skulle loss svullnade hela ljumsken upp och det blödde. Oj vad snabbt tryckförbandet kom tillbaka. Imponerande fart av syrrorna! Jag frös så jag skakade, så jag fick flera filtar på mig. Syrran Susanne ska ha en stor eloge för den fina servicen.

Jag blev flyttad upp till vårdavdelningen och fick först åka hem vid åttatiden. Så det blev en bra mycket längre dag än jag räknat med. Imorrn får jag komma tillbaka för kontroll.

Tydligen har det inte hänt på UMAS på ett och ett halvt år att ett sår gått upp när trycket tas bort, men jag hörde att det hände på en patient igår, det hände på mig idag och en halvtimme efter mig hände det för min sänggranne (han som inte hade ont tidigare). Sänggrannen blev inlagd, så det var nog värre för honom.

Dag 337. Snart dags

När jag var yngre blödde jag mycket näsblod och även nu när jag är vuxen blöder jag ibland när jag är förkyld eller riktigt trött. Jag har frågat operationsläkarna om det betyder något för val av operationsmetod eller annat, men inte fått svar ännu. Min kardiolog säger att det bästa man kan göra är att bränna bort blodkärlen i näsan och det låter väl ok, fast jag blöder rätt långt upp i näsan.

Igår ringde de från Lund och erbjöd mig en tid för operation om ett par veckor, men jag tackade nej. Nu är jag inställd på operation i maj och både mitt och min frus jobb är rätt beroende av att det är under sommaren som jag är sjukskriven. Som det ser ut nu kommer jag in till Lund någon gång i perioden 4-15 maj.

Det börjar kännas ordentligt att det närmar sig, men jag är inte ett dugg nervös. Snarare tycker jag det är intressant - och lite spännade - med all teknik kring undersökningarna.

Det känns verkligen att man bli väl omhändertagen. Jag är glad att jag bor i Sverige och inte i ett utvecklingsland.

På måndag/tisdag är det två heldagar med undersökningar på UMAS.

Dag 331. Alla hjärtans dag

"Alla hjärtans dag" ger onekligen lite andra assosiationer i år än tidigare... Hur som helst ser det ut till att bli en fantastisk skånsk vinterdag med en decimeter snö, sex grader kallt och fullt solsken.

Jag önskar alla en fantastisk dag!

Dag 327. Oj vad mycket undersökningar

Nu har jag fått kallelse till en hel drös undersökningar:
- Datortomografi/CAT scan/skiktröntgen
- Blodprovstagning
- Lungröntgen
- Andningsprov (som tydligen heter Vitalogram...)
- Kranskärlsröntgen

Känns rätt bra att man blir så genomkollad. Tryggt.

Dag 319. Google-grupp

Idag skapade jag en google-grupp för oss som är något yngre och är hjärtpatienter. Vore skönt att ha andra i samma situation att diskutera hjärta, familj och karriär med. Välkommen om du tycker du platsar.
http://groups.google.se/group/hjarta-familj-och-karriar

Dag 311. Förberedelser

I fredags var heldag med sjukvården. Tidigt på morgonen var jag på ultraljudsundersökning av blodkärlen i halsen, för att de skulle kolla att hjärt-lung-maskinen kan skicka blod till hjärnan (tror jag det var), vid 10 var det dags för lill-killen att kolla sitt hjärta (vi har ordnat så bägge pojkarna fått en koll så de inte har samma sak som jag - det har de inte. gu´ va´skönt). Klockan 3 var jag hos sjukgymnasten för att jag behöver träna upp min allmänna kondition innan operationen. Man behöver nästan vara sjukskriven bara för att hinna med alla sjukvårdsbesök :-)

Besöket hos sjukgymnasten var lite av en chock. Jag har nog inte insett hur otränad hjärtproblemen gjort mig. Han visade mig lite enkla rörelser och jag blev helt trött av bara lära mig övningarna. Jag fick cykla i fem minuter också och redan efter en minut låg jag på en puls om 110. Inte bra, men kan ju bara bli bättre...

Nu ska jag köpa en motionscykel, köra mina övningar och sen kanske lite Wii Fit inte skadar :-)

Dag 296. Operation

Nu har jag varit på ultraljudsundersökning inifrån på UMAS (Universitetssjukhuset i Malmö), där läkaren förde ner ultraljudsmaskinen i matstrupen och tittade på hjärtklaffen infrån. Det tog lång tid att få besked, men nu har jag fått det.

Innan sommaren 2009 ska jag opereras på Universitetssjukhuset i Lund. När det nu är bestämt känns det rätt skönt.

Igår fick jag en tjockt kuvert med information från Lund. Ett häfte handlade om alla de saker som worst case kan hända. Nu har jag läst det snabbt och det får räcka. Min operation ska gå bra. Hur som helst är det hjärt-lung-maskinen som är det farligast verkar det som. Vi får hoppas de inte behöver stanna mitt hjärta så länge.